Ginparty på Bahia

Som den hedersknyffel han är, Jappe, så bjöd han på ginparty innan han lämnade Camping Bahia i Santa Pola mot okända öden och äventyr.


Här har närmast sörjande slagit sig ner, dels för att få sig något att dricka, och dels mumsa på Jappes egengändigt gjorda tapas.


Solen sken och de inbjudna verkade trivas med både drycker och förtäring. Därav blev det inget över och gästerna visade besvikelse på att det inte blev någon bakförning.
(Sug på den du Jappe.) 

Som alltid när medlemmar i "Bahia Desperados" samlas utbyts div muntrationer och annat ljug till allas förnöjelse.


Så hög var stämningen att Jappe plötsligt glömde att han slutat röka för många år sedan.
Han hade även glömt det där med orsak och verkan.


Verkan blev en rejäl hostattack, och orsaken får ärade läsare lista ut själva.
Det kan i o f s komma av att han startade den osande plåtisen.
Nåväl, nu har Jappe lämnat Bahia för nya upptäckteer i stora vida världen tillsammans med GB som anlände för några dar sedan.
Ha en trevlig resa båda två och kör försiktigt.
//W

Jappe på löpet

Jag ser på löpet att Jappe har besökts av svenska reportrar:

Påven på ekonomiskt obestånd

Till skillnad från alla dessa "Knarrevikare" som sitter tryggt hemma i Svedala och hela tiden laddar ner navigationsappar m.m. för allehanda "skrivbordsnavigering" så navigerar jag på riktigt och "med viss framgång" med min gamla Garmin, "Beirut", och riktiga papperskartor som gör att jag vet i vilken del av världen jag befinner mig. Svenska tidningar läser jag i Sverige!

I Spanien tittar jag på nyheterna på spansk TV vilket gör att jag långsamt (väldigt långsamt) lär mig språket. Tyvärr visar spansk TV hela tiden politiker som babblar och babblar och vet precis hur man ska få ordning på ekonomin till skillnad från sina konkurrenter som inte begriper någonting! Så där är det likadant som hemma i Sverige fast här verkar det som om politikerbabblandet tas på allvar!

Påven tycks för övrigt ha hamnat på ekonomiskt obestånd för han säljer någon sorts helig bandspelare, via TV-reklamkanalerna, som ska göra människorna ännu mer gudsfruktande och lyckliga. Bara 59,99 euro tror jag priset är, förutom frakt! Ganska billigt egentligen för att bli lycklig! Vem vet, det kanske går att ladda ner appar till apparaten också så att man kan vara uppdaterad hela tiden med de alla senaste heliga bullorna!

Bahias relativt långsamma uppkoppling kostar 15 euro i månaden så hur man än vänder sig så kostar det att vara uppkopplad. McDonalds är inte långt borta men hamburgarna är inte gratis och sitter man där för ofta så riskerar man ju att bli tjock som en amerikanare! Hemska tanke!

Sval receptioniststatus

Eftersom jag tröttnat på Bahias ibland ganska långsamma trådlösa nätverk (nätvärk) så for jag iväg till Vodafones butik i Guardamar del Segura för att förhöra mig om priserna på deras kontantkort för Internet. Flickan bakom disken hade absolut "sval receptioniststatus"!



Hon förklarade för mig att jag kunde få ett 19-euros simkort för för bara 26 euro (?) och eftersom det var halva priset mot för ett knappt år sedan så nappade jag på erbjudandet. Glad i hågen med mitt nya simkort på fickan gick jag ut i ösregnet, hoppade in i resebilen och styrde kosan mot Merca China inte så långt därifrån, riktning Santa Pola.



De som här inträden kan låta hoppet fara, ty ingen går in här och kommer ut igen utan att ha köpt någonting! Figurerna utanför entrén är lätta att passera utan att köplusten stegras nämnvärt.



När man väl kommit in i detta Mammons tempel så stiger köplusten hejdlöst och man är förlorad!



Här snackar vi inte hyllmeter! Här gäller hyllkilometrar eller rentav hyllmil!



Allt finns här och allt är billigt! Kvaliteten varierar men här kan man göra fynd! Massor med fynd, så många fynd att man inte visste om innan att man behövde alla de prylar som man inhandlar där. Julpynt i mängder finns här naturligtvis!



Kläder och skor m.m.



Efter att ha undkommit ur kinaköpmännens klor bara ett fåtal euro fattigare så körde jag tillbaka till Santa Pola nöjd med dagens affärer!



Kör man lagligt i Spanien så blir man påkörd bakifrån. Folk har otroligt bråttom här; vägarna är fina och körglädjen närmast fanatisk. I varje spanjor döljer det sig en liten Fangio eller Schumacher!



Jag har aldrig kört de få kilometrarna mellan Guardamar och Santa Pola utan att ha bevittnat en trafikolycka. Samma sak den här gången. Den långa rakan i saltsjöarna inbjuder till överdådiga farter och halsbrytande omkörningar.



Trafikhetsen i Spanien är såå tröttsam!! Det tävlas på gator och vägar! Jag tror mig veta varför, men det tänker jag inte gå in på här!

Profiler

Ett försök att skicka en liten bild från Santa Pola. Jag har svårt att komma ut på nätet. Få se om detta lyckas.

Profiler.

Bilaffären var inte alls någon kupp

Jag blev sittande uppe hos Teddi en stund i skarven mellan för- och eftermiddag. Bilden jag tog där visar hur Ove försöker hålla kvar sin Lisbeth när jag tar fram kameran för att föreviga denna stund. Eftersom hon absolut inte ville vara med på bild så har jag låtit censurera den.

När vi satt där i solen så fick vi plötsligt se en liten hund som tycktes ha uppenbara problem med konditionen. Den gick ett par meter och satte sig sedan att vila en stund och sedan gick den ett par meter till o.s.v.

Jag funderade lite på detta och kunde inte finna någon annan anledning till beteendet än att den steniga marken med många vassa stenar inte var särskilt snäll mot djurets tassar och att den alltså hade ont. Tittar man på nästa bild så förstår man kanske att hunden var förargad eftersom den hade uppenbara svårigheter att röra sig på underlaget.

Vad säger hundfolket om min teori?
Efter middagsölen cyklade jag ner mot utgången och vem fick jag se där om inte Conny på cykel med stackars tåliga Rossi (stavning ?) sittande i en kärra efter!

Hur ska detta sluta tänkte jag och for vidare till Ove (lowelowe) som stolt förevisade köpekontraktet på bilen han hade inhandlat igår.

Hans bilaffär var inte alls någon kupp utan gubbgänget hade enats om det nog var bäst med en ägare och inte flera eftersom historien uppvisar många exempel på att sådant ägande ofta slutar i osämja och kaos!

Kollektivt bilköp?

Det låg någon sorts förväntan i luften på Bahia idag! Bonzo stod utanför tvättstugan på förmiddagen och tycktes fundera på hur han skulle kunna förklara för Kerstin något som han gick och grunnade på.

Han vågade sig inte ända fram men vid förmiddagskaffet i baren uppdagades vad som var på gång. Ove verkade vara långt borta i stora tankar

och t.o.m. den annars så lugne Jerry (Wizard) var tydligt påverkad av någon förestående händelse av betydelse!

Kerstin märkte på kvinnors vis att något var på gång och man kunde tydligt se att hon anade oråd! Jesus Perkele Maradona tycktes hon tänka! Vad ska gubbarna hitta på för galenskaper idag, tro!

Nåväl, efter kaffet uppdagades det vad som var på gång! En f.d. gäst på campingen som länge hade försökt sälja sin gamla bil hade hört talas om det glada svenska gubbgänget och lät en bekant demonstrera den gamla bilen för oss.

Diskussionens vågor gick höga; alla var tydligt engagerade och intresserade av bilen som verkligen bar sina år med heder och priset var inte mycket att orda om!

Möjligen anade Oves hund Ante (till vänster i bilden) att något var på gång och kanske tänkte han hur skönt det skulle vara att åka bil i stället för att fraktas omkring i kärran efter Oves nya elcykel.

Så småningom åkte gubbgänget iväg och bara Ante och Ove stannade kvar vid bilen. Man kan tydligt se att Ante hoppades på att det skulle bli affär!

Tänkte Ove göra en kupp och köpa bilen ensam och inte tillsammans med de övriga spekulanterna som meningen hade varit från början. Med tanke på Oves glada uppsyn kunde det mycket väl vara fallet.

Besked om upplösningen på detta drama kommer kanske i morgon!